I genomsnitt i Sverige äter vi ungefär 45 kilo vitt raffinerat socker per person och år

I genomsnitt i Sverige äter vi ungefär 45 kilo vitt raffinerat socker per person och år

(Ni är för gulliga. Jag uppskattar så mycket era kommentarer och förslag. Jag kommer att rådgöra med min frisör om era förslag. Tusen tack för att ni lägger ner er tid att skriva/kommentera till mig!! )

Från och med den 27 januari har jag varit klistrad framför tv4;as säsong av Biggest Loser- Tro, hopp och kärlek. Jag har följt det varje vecka och nu är det fyra avsnitt kvar innan det avgörs om vem som är värdig vinnare.

Många kanske undrar varför tittar jag på det? Vad ser jag för koppling med min idrott? Vad får jag ut av att se dessa avsnitt? Hur hjälper det mig i vardagen? Är det slöseri med min tid?

Varje gång jag har tittat på ett avsnitt känner jag mig stark. För jag vet vad de utsätter sina kroppar för, både fysiskt och mentalt. Jag menar inte att jag har varit överviktig på något sätt utan jag syftar just på deras mentala resa och den fysiska träningsmängden.

Om jag ska börja med den fysiska delen. Många av deltagarna säger så många saker som jag känner och känner igen mig i. ”Jag kommer att svimma, jag spyr, jag orkar inte mer, jag har ont osv”. De säger så många saker som gör mig ännu mer motiverad eftersom det betyder att jag är stark, jag klarar pressen, jag reser mig upp efter jag har spytt eller när jag gråter under en gym övning, jag gör mig själv starkare, jag gör min kropp starkare precis som de gör.

(Några texter som jag har läst mig fram om fetma och socker…oroväckande)

sockerberoende

Den mentala biten är lite klurigare. Jag har kanske nämnt det i min gamla blogg men jag har varit mobbad under hela min uppväxt fram tills jag slutade gymnasiet. Det var då det ”riktiga” livet började för mig. Många av deltagarna har varit i precis samma sitts som mig men till skillnad till mig har de grävt ner sig ännu mer. Jag fastnade för beachvolley bollen och fann kärleken på det sättet.

När de berättar sina historier, öppnar upp sig för svenska befolkningen, det går rakt in i mitt hjärta. Att följa deras resa från att vara arga, frustrerade, hämnas till att se att de gör det för sin egen skull, är så fint att se. Jag själv har genomgått det och när man väl är framme och inser att jag gör detta för mig, ingen annan, ja du då är jag i paradiset.

Det är en ny känsla som har tillkommit och det var från i höstas och känslan växer för varje dag. Jag lägger ingen energi på personer som vill mig illa längre, de tar ingen energi från mig, jag har inte hämnden i mina ögon längre utan glädjen, jag har min rygg fri för jag har inte gjort någon illa, jag framstår inte som offret utan jag ser mig som en otroligt stark person, att glädjas för mig när det går bra, är för mycket begärt av enstaka men vad gör det när jag har minst 1000 andra personer som glädjes med mig.

De har precis som jag haft negativa människor runt omkring sig, sagt det ena eller det andra, gjort saker mot de som har tagit hårt på deras liv. När de visar sin vilja, via träningen, stå på en crosstrainer i timmar eller att träna cirka 8 h om inte mer per dag för att gå ner i vikt. Ja, där handlar det bara om vilja ingenting annat. De ser målet även om det är långt men de kämpar steg för steg, träningspass för träningspass.

Sammanfattningsvis av detta inlägg vill jag säga att programmet visar att man kan om man har viljan. Det är inte lätt alla gånger men det är värt det. Tänk vilken resa jag kommer att får berätta för mina barn, barnbarn, vilket ingen kan ta ifrån mig precis som de gör sin viktresa. Min vilja är så stark att inget kommer att stoppa mig.

 

Många kramar till er alla som har tagit er till dessa slutord från mig!!!

1 Comment

  1. Antonia Jaryd · mars 12, 2015 Reply

    Du är så grym Nina!!

Leave a reply